Jag följer en blogg om ett par som är ofrivilligt barnlösa. För ett par månader sedan skrev kvinnan ett inlägg om äggdonation. Sedan dess har jag funderat över det där med att donera. Det är säkerligen en bra idé att vara färdig med sitt egna barnafödande, men sen.. jag har svårt att hitta anledningar till att INTE bli äggdonator. Det har varit tillåtet med äggdonation sedan 2003 i Sverige och idag är kötiden för det mottagande paret hela tre år! Det är svårt att greppa hur lång tid det är att stå i kö (för en sak som kanske inte ens lyckas) i tre långa år.

Jag läste om en person som tyckte att det skulle vara otänkbart att ge bort sina gener utan att ha "koll på dem". Det personen menade var att man inte vet hur föräldrarna kommer att behandla barnet. Tror inte att det riktigt hör till saken, dessutom känns det otroligt att ett så efterlängtat barn skulle behandlas illa. Fast det kan man såklart aldrig veta.

En annan aspekt är att barnet har rätt att få veta vem donatorn är när barnet blivit myndigt. Skulle det vara en anledning till att inte donera? Det är ju knappast så att man får ett "extra-barn" bara för att man skulle kunna bli uppsökt.

Vad har ni för tankar om det här? Varför är inte DU donator?