Lade precis en beställning på lite kläder från Villervallas rea. Hade varit bra om de hinner komma i tid till Elinas födelsedag, men det spelar ju inte jättestor roll egentligen. Två par klänningar/långa tunikor och matchande t-shirt och body till Elina och Prutten att ha framåt våren/sommaren nästa år.. eller när de nu kan tänkas ha de storlekarna. Vill inte köpa några mini-kläder till bebisen eftersom vi har så mycket som fortfarande är fint från Elina, så det fick bli storlek 68. Lagom för ett barn på drygt 6-månader ungefär om jag inte minns fel.

Mätte Elina också, hon är 97 cm lång och väger knappt 17 kilo. Mitt stora barn!

Förra året vid den här tiden funderade jag halvseriöst på om det kanske inte räcker med ett barn. Hur skönt det skulle bli när Elina kan gå ut själv och leka och man kan sola i någon timme utan att behöva springa efter ett litet barn. Samtidigt så vet ju både jag och Fredrik vilken glädje man kan ha av sina syskon.

När september kom och jag insåg att det inte skulle vara någon katastrof att bli gravid längre (jag ville inte föda barn bara några månader innan examensarbetet var färdigt) så började vi diskutera ifall det kanske var dags för syskonverkstad. På så sätt hade vi heller ingen brådska att bli gravida omgående eftersom vi räknat med ca 4 år mellan barnen, samma som det är mellan oss och våra syskon. Det tog sig ju då på andra försöket, några dagar innan lucia fick vi reda på graviditeten. Det höll då bara till januari, men vad snabbt man hinner ställa om sig från "kanske-aldrig-mer" till "klart-att-vi-är-redo-för-bebis-igen".

Idag har graviditeten med Prutten gått precis halvvägs. 140 dagar kvar. Jag vill inte att sommaren ska ta slut, så jag tänker inte börja nedräkningen ännu. Det är skönt att allt gått bra såhär långt i alla fall.

Nu har Elina semester, 5 veckor hemma. Kommer bli intressant att se om jag kan hålla henne sysselsatt. Fortsätter vädret att vara såhär så är det ju inte så roligt att vara ute en massa, men hon behöver verkligen leka av sig ordentligt varje dag. Det är alltid olika barn på lekplatsen och i alla åldrar så de leker inte så bra ihop, men ibland hittar Elina något barn som hon leker med ett tag. Vilken skillnad det blir mot när hon bara vill gunga. Tillsammans med lekkamrater klättras det och plockas blommor osv. Tror hon kommer sakna sina vänner på förskolan jättemycket. Vi får se till att hon har roligt ändå. Nästa vecka åker jag och lillan ner till mamma och pappa ett tag, sedan blir det såklart födelsedagsfirande när Elina fyller år helgen därpå.

Hittills har vi bara köpt en liten grej till henne, det är faktiskt svårt att komma på lämpliga presenter. Överrösa henne med leksaker känns inte som något alternativ. Hon hade behövt något pyssel som inte kräver sanering från vår sida efteråt. Lämna henne ensam med färgpennor eller liknande går inte. Leklera är bra, men det har hon mycket av redan. Pärlplattor fungerar inte riktigt än.. kanske hade varit bättre om hon hade lite elastisk tråd att trä upp pärlorna på så att hon kunde göra egna armband och halsband.

Det hon verkligen behöver är en make-over av hennes rum. Väggarna behöver målas om och några garderober (med 50 cm djup) hade varit bra att ha för att stuva undan kläder och leksaker.

Badleksaker och leksaker för utevistelse behöver hon mer av, och naturligtvis kläder (storlek 104). Hon växer fort, både på längden och bredden.

Böcker är alltid kul att få, det börjar definitivt bli dags att byta ut alla MAX-böcker och ersätta med mer innehållsrik litteratur. Just nu är det Mamma Mu (otroligt bra bok!), Nalle rymmer hemifrån och Mästerkatten i stövlar (blir tokig på dessa böcker som slutar med att killen får den vackra flickan och halva kungariket) som läses flitigt vid läggdags.

Förra lördagen var traumatisk för mig. Vi skulle till Christian för att spela spel och eftersom vädret var bra så gick vi dit. När vi kommit en bra bit på väg så började Elina gnälla om att hon ville hem och sova. Vi hade vagnen med oss så vi tyckte att hon kunde sova middag i den, men det ville hon inte. Klockan var då strax innan ett.

När vi kommit fram till Christian fortsatte hon att klaga, "jag vill inte vara här" och "jag vill hem och sova i mammas och pappas säng och äta pannkakor". Vi vidhöll att vi skulle stanna kvar men att hon gärna fick sova i Christians säng en stund. Det kändes lite som febergnäll, men hon verkade inte särskilt varm. Pannan var som vanligt, kanske att hon var aningen varm i nacken och Fredrik tyckte att hennes mage var lite varmare än vanligt. Till slut lade hon sig i alla fall ner och jag sjäng lite vaggvisor för henne så att hon skulle koppla av. Efter några minuter slöt hon ögonen och verkade vara nära att somna. Då plötsligt vred sig hennes kropp från sidoläge till magläge och ögonen rullade bakåt samtidigt som hela kroppen krampade och hoppade upp och ner i sängen.

Adrenalinet pumades snabbt runt i mig. Jag slet upp Elina och höll henne upprätt samtidigt som jag hoppade för att studsa igång henne (eller för att lugna mig själv, det var helt spontant). Hon fortsatte att krampa och dregla. Efter en evighet, som jag uppskattar till max en minut, så slutade krampandet men istället blev hon helt orörlig och fortsatt okontaktbar. När jag studsade runt och ropade på henne så öppnade hon ibland ögonen, men hon kunde inte fokusera på något och ögonen slöts snart igen. Vi gick ut för att möta ambulansen. Då i friska luften återfick hon medvetandet och blev kontaktbar. Väl i ambulansen uppmättes temperaturen till 39,2 grader. Hon fick paracetamol och ambulanssköterskan väckte henne med jämna mellanrum för att kontrollera att hon inte var medvetslös. När vi var på sjukhuset var Elina vaken och orolig. Tempen var då lägre och allt annat verkade okej, så vi lämnades för att invänta läkaren. Elina fick en isglass, vilket gjorde att hon kräktes mycket. Därefter var hon vaken en stund tills Fredrik kom (bara en förälder fick följa med i ambulansen) varpå hon somade ganska fort. Sedan sov hon i ett par timmar. Först när vi väntat i 3½ timme fick vi träffa läkaren. Utlåtandet var feberkramper, ett ord som jag hört förr men aldrig hört innebörden av. De tror att det är någon omognad i hjärnan som orsakar "kortslutningen" vid snabbt stigande feber. Oändligt läskigt var det och inget jag vill vara med om igen. 

Bild på oss precis när vi gick hemifrån, innan hemskheterna började.

I veckan lekte jag och Elina kurragömma. Personligen tyckte jag att det var hysteriskt roligt när vi gömde oss under hennes lilla bord med halva kroppen utanför. Undrar var Elina är?

Den här helgen är det Fredriks tur att ligga sjuk i feber (39 grader igår) så det blir en lugn dag idag. Tror att jag ska plugg-flykta och städa lite skåp.

Härom veckan hade Elina flätor i håret hela dagen. Jag blev jätteförvånad över att snoddarna satt kvar när jag kom och hämtade henne. Tyvärr är jag ju ganska intresserad av frisyrer, vilket kommer ligga Elina i fatet. Idag kande jag i alla fall att det fick vara nog med mitt trams och att jag trots allt får se till Elinas bästa, vilket är lätta morgonborstningar och att slippa hår i ögonen. Ungen placerades framför Peppa Pig och så körde jag igång. Nu har hon en mycket smidigare och kortare frisyr. Ska försöka knäppa en bild av henne de närmsta dagarna så att ni får se.

Imorgon har jag förmånen att få vara hemma med Elina. Fredrik brukar vara hemma med henne på fredagar, men han fick jobba den här veckan - så istället för att be förskolan om att låta henne vara där alla dagar i veckan så tog jag ett snabbt beslut om att vara ledig. Har lite jag måste pyssla med, så jag kommer behöva ta mig till labbet på eftermiddagen ändå och några timmar på lördagen också vad det verkar.

Det finns ett flertal anledningar till att det inte kommer upp bilder så mycket bilder på Elina längre. Dels så tar vi inte så mycket foton över huvud taget, hon springer också ofta runt naken hemma och nakenbilder vill jag inte lägga upp på internet, sen är det också så att hon inte fastnar på bild så ofta eftersom hon sällan står stilla.

Här är i alla fall ett från några veckor sedan, när vi inte orkade göra riktig mat utan fixade lite tapas. Stekte lite korvsnittar, gjorde köttbullar i tomatsås med indisk kryddning, baconlindade dadlar, salami milano, gröna och svarta oliver, tapenade, brie, baguette och salta kex med svartpeppar. Lite lagom mängd varav det mesta fanns hemma så vi slapp handla så mycket.

Blöjfriheten på förskolan går fortsatt bra, bara 2 olyckor eller nåt sånt på lika många veckor. Vi har valt att plocka fram tygblöjorna igen, så dem har hon på natten. Särskilt skönt är det att slippa byta massa bajsblöjor, även om det blivit ett par sådana de senaste dagarna pga blöjpåtagning när vi varit ute en längre runda.

Om ett par dagar ska julgardinerna upp. Jag våndas nästan över att behöva ha djupröda gardiner till våra svarta väggar. Det kommer bli tokmörkt! Sätter upp dem först och ser hur det blir. Ser det helt förskräckligt ut så får vi väl hitta på något annat. Ser däremot fram emot ljusgranslingan som vi äääntligen kan ha på balkongen. Sist den satt uppe var julen -07 eftersom det inte funnits några möjligheter att fästa den vid förra balkongen, men nu är vi tillbaka på Guldheden och här finns minsann rediga balkongräcken!

Ska försöka komma ihåg att ta kort på torget här också, det finns fyra flaggstänger som de sätter ljusbollar i såhär års, fast de tänder bara en ljusboll i taget varje söndag. Nog världens mysigaste adventsljusstake.

Det är väl svårt att undgå att jag inte riktigt har någon blogginspiration just nu. Visst händer det saker lite då och då, sådant som jag gärna delar med mig av, men inte här - inte så publikt.

Mycket i livet kretsar nu kring mitt ex-jobb. "Tyvärr" är det ju forskning som har alldeles för mycket potential för att kunna skrivas om på internet. Förhoppningen som alla inblandade har är att det ska vara tillräckliga resultat för att kunna publicera en artikel så småningom. Framåt går det i all fall. Senast idag fick jag så goda nyheter att jag nästan hoppade upp och ner av förtjusning. En månads oroväckande arbete gav äntligen resultat. Sånt är skönt! Mer än så kan jag inte skriva, och mina vanliga läsare hade nog knappast tyckt att det var särskilt intressant ändå.

Elina gör stora framsteg. Pratar och sjunger alltmer, och motoriken utvecklas i en rasande fart. Hon går balansgång så ofta hon kan (på små murar och på lekplatser) och kan nu bygga Duplo utan att först tänka efter hur bitarna måste vridas. I torsdags hade hon sin första, delvis, blöjfria dag på förskolan. Vi gick hemifrån ca 7:15 och hon höll sig tills de gick ut halv tio. Ute vill vi att hon ska ha blöja på sig ifall det skulle ske någon olycka i overallen. Vi har ingen tvättmaskin, så det hade varit trist att låta henne gå runt i intorkat gammalt kiss tills vi får en tvättid.

Det var allt för den här gången, hörs nog snart igen.

Jag har ett tag oroat mig över hur vi ska göra när Elina nu "pottränas". Hur gör man ute på stan? Tycker att det är svårt nog att hitta toa till mig själv ibland, men då har jag ändå kroppskontroll nog att hålla mig ganska länge. Googlade "porta-potty" (portabel potta) eftersom det var ett ord jag hört förr. Efter att ha kollat bilder förstår jag varför; det är bajjamajor - så ordet kommer väl från jackass eller nåt sånt. Inte riktigt vad jag var ute efter i alla fall.

Hittade till slut en produkt som uppfyllde mina krav, Potette. Så nu är vi innehavare av en sån. Hoppas att den funkar bra att använda när nöden kräver det.

Är det någon som minns att jag tittade på en blommig åkpåse 2009? Då fanns inte möjlighet att köpa den, och sen till julen fick vi en annan åkpåse, så då fanns inte längre behovet av den blommiga. Den har dock aldrig riktigt fallit ur tankarna, och nu har vi vunnit en!! Eftersom Elina är så stor nu så kommer vi nog bara använda underdelen/dynan till henne, men vi får väl satsa på en liten bebis till nästa vinter eller något sånt så att vi får ordentlig användning för den. Megafin vinteråkpåse, från The Buppa Brand.

Först och främst vill jag ta tillfället i akt att be er rösta på vårt bidrag i en tävling hos Betsson om 50 000 kronor. För de pengarna hade vi kunnat ha en bröllopsfest! Jag har tillbringat flera år åt att snegla på klänningar, borsdekorationer, tårtor och skor. Tänk om vi tillslut kunde få pengar så att vi kan ha den där drömfesten.

Rösta varje dag!

För alla oss fattiglappar har jag ett tips: Gå med i undersökningspaneler! Då och då svarar jag på några konsumentfrågor eller samhällsfrågor och får som ersättning 4-12 kronor beroende på omfattningen av frågorna. Lättförtjänta pengar som sätts in på Paypal, vilket gör att jag sedan kan använda dem för att köpa saker från exempelvis Ebay.. den här kanske till exempel:
http://www.ebay.com/itm/ws/eBayISAPI.dll?ViewItem&item=130582593573

fast då kommer jag nog behöva vara med i många undersökningar.

Jag är nu med i paneler hos bl.a Tasteline och Allt om mat.