Det blir allt svårare att andas i den här kroppen. Försöker göra det bekvämt i soffan, men det slutar nästan varje kväll med att jag nästan gråter för att jag inte får luft. Som att ha en tight korsett över revbenen. Tur att det brukar gå över när jag gått runt ett tag i alla fall.

En annan fascinerande sak är hur varm jag är numera. I normala fall sitter jag hopkrupen under en filt på kvällarna. På vintrarna när jag går och lägger mig kan jag förvärma sängen med en vetekudde och sedan ändå frysa om fossingarna när jag lägger mig under duntäcket. Nu sover vi med balkongdörren öppen och jag svettas trots att jag bara har (sommar-)täcket draget upp över rumpan.

Den här helgen har varit lugn och rofylld. Igår åkte jag själv till Stoff och Stil samt IKEA för att handla lite prylar. Tyvärr fanns inte dörren till tv-bänken inne och så köpte jag CD-ställ istället för DVD-ställ, så det får bli ett byte nästa gång jag åker dit. Utöver det fick jag tag i de saker jag skulle ha. Inne på Stoff och Stil skulle jag kunna gå lös helt och hållet. Massa fina tyger och sybehör att njuta av. Den här gången nöjde jag mig med lite saker till ett babynest (beställning) och tyg för att kunna klä om köksstolarna när de väl blivit målade.

Barnmorskebesök idag, men vår vanliga BM var sjuk så jag fick träffa en annan. Tråkigt, trivs så himla bra med den ordinarie. Var inget fel på denna person heller i och för sig.

Vecka: 32+0

Blodtryck: 127/83 om jag inte minns fel.. fokuserar mest på det undre trycket eftersom det är i högsta laget.

Blodsocker: 4.0 (att jag inte fått grav-diabetes är ett under med tanke på hur min livsstil ser ut nu)

Vikt: +12 kg

Hjärtljud: 135 slag/min

SF-mått: 30 cm. Något lägre än förväntat, men det kan bero på att det var en annan person som mätte idag.

Allt bra med andra ord. När BM skulle känna hur Prutten låg så var huvudet allt annat än fixerat. Huvudet var inte nere i bäckenet utan bredvid, ungefär vid mitt höftben. Det gjorde ont när BM försökte känna positionen! Till slut förstår jag varför vändningsförsök inte är så populära.

Smärtan känns när jag går också, när Prutten "gnuggar" huvudet neråt eller sträcker på armar och ben. Upptill det är jag jätteöm i revbenen. Inte mycket plats kvar i magen alltså, men det verkar inte beröra Prutten med tanke på hur mycket hen rör sig hela tiden.

Jag är inte så liten heller. Byxorna sitter tight och tröjorna kryper uppåt (trots att det är mamma-tröjor!) Någon höstjacka som passar har jag inte heller, så jag hoppas på en fortsatt mild höst som övergår i vinter på bara någon dag.

..märks att man är lite virrig nu för tiden. Glömde ju skriva hur det gick hos barnmorskan. Besökte henne direkt efter föräldrautbildningen i onsdags.

SF-måttet är nu 31 cm (hurra, jag följer kurvan!) och lilla Prickens hjärtljud var 145 slag/min. Enligt skrocken är det en flicka om hjärtljuden ligger över 140 slag/min och det har de ju gjort nu alla gånger. Får väl se om det stämmer. 

Stackars bebisen blev dock jättestressad när jag låg på rygg. Hjärtljuden var då uppe i 170 slag/min. Trodde inte att det var någon fara att ligga i ryggläge sålänge jag inte själv känner av att det är jobbigt, men tydligen har jag haft fel för mig. Försöker nu att ligga på sidan eller sitta upp i så stor utstäckning som möjligt.

Fick också känna på huvudet. Det är fortfarande rörligt, men precis som jag antagit så ligger bebisen med huvudet neråt. Får se om h*n sjunkit ner lite till nästa gång så att huvudet bara är ruckbart eller ännu hellre fixerat. Det är i alla fall ett stort huvud! Förstår inte riktigt hur det ska kunna komma ut, särskilt inte om det ökar ytterligare i omkrets.

I onsdags var det dags för del 2 av föräldrautbildningen (och det sista tillfället för mig och Fredrik). Det talades om förlossningen, hur man vet att det är dags och vad som sker i kroppen. Vi pratade också om mannens roll i det hela och vilka smärtlindringsmetoder som finns tillgängliga. Om det funkar så håller jag mig till profylaxandning och eventuellt lustgas. Jag undviker gärna ryggmärgsbedövning, har hört flera skräckhistorier om hur bedövningen lagts fel och skapat bestående skador, eller där värkarna avtagit så att det måste kompenseras med värkstimulerande dropp för att slutligen bli kritiskt läge och gå till kejsarsnitt. Nej tack, det är det inte värt. Innerst inne hoppas jag att min förkärlek för adrenalinkickar i samband med smärta (finns ju en anledning till att jag pryder min kropp med diverse piercingar) gör förlossningen uthärdlig. Jag är en sån som väldigt lätt får håll när jag är ute och springer, vilket gjort att jag vet hur jag ska andas för att syresätta kroppen. Yoga och pilates har också lärt mig att fokusera på att andas korrekt och koncentrerat. Med det i bagaget förväntar jag mig att kunna profylaxandas ganska bra. Ska bara träna lite till med Fredrik så att han kan hjälpa till att hålla fokus. Nog om detta.

Det är nu 50 dagar kvar till beräknad förlossning!!! Det känns väldigt nära och ändå fruktansvärt avlägset. Mitt mål just nu är att klara mig förbi onsdag, då jag har tenta. Efter det kan jag leka bäst jag vill. Tog mig i kragen i början av veckan och har nu begärt föräldrapenning från 8 juni, vilket är datumet då CSN inte längre ger mig pengar. Tydligen är handläggningstiden fn drygt 5 veckor, så jag kan inte räkna med att se några pengar än på ett tag. Tur att skatteåterbäringen kommer i juni. Jag vet fortfarande inte vad jag får för belopp eftersom inkomstuppgifterna ännu inte är upplagda på min personliga sida. Det är anledningen till att jag inte sökt ersättning förrän nu. Nåja, i värsta fall får vi klara oss på grundersättningen ett tag. Det går nog det med.

Eftersom jag varit bortrest har jag inte laddat upp några nya magbilder, men det innebär inte att jag glömt att ta några. Här ser ni därför bilderna från både vecka 32 och 33.

Efter två långhelger på distans, först i Karlstad och de senaste dagarna på Gotland, så är vi nu hemma igen. Visserligen är det trevligt att ha Gotlandsresan framför sig, men samtidigt kan jag känna att det i år är ganska skönt att den är avklarad också. Jag är ju en helg närmre att träffa den lilla bebisen nu. Vi har i alla fall haft det skönt på Kneippbyn i vår lyxstuga i helgen, det var skönt att kunna dra sig undan dit när det blev för kallt och för mycket fulla människor på utsidan. Jag har blivit ganska så solbränd trots att det varit måttligt med sol.

Nu är alla obligatoriska moment avklarade i kursen jag läser, bara tentan kvar (nästa vecka). Sedan ska det bli skönt att få lägga ner tankearbetet i några månader.