Fick en utmaning av Petra och tänkte att det kunde vara kul att delta, så att jag har en ursäkt för att inte skriva min del av grupparbetet som ska vara klart imorgon:

1. Ta närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4 – vad står där? (Springer in i vardagsrummet och hämtar första bok ur hyllan) "Jag hörde ju att du sa något." Hade hoppats att det skulle finnas en kemibok i närheten som jag kunde skrivit ur, men det gjorde det inte. Det här är ur Erlend Loes Stilla dagar i Mixing Part. Underbar författare!

2. Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid? Elinas lilla öra eller axel.

3. Vad var det senaste du såg på tv? Senaste JAG tittade på var plastikturisterna. Utomordentligt konstigt program som jag inte kan låta bli att följa.

4. Utan att se efter, gissa vad klockan är: 18:15 (18:23 enligt datorklockan)

5. Bortsett från datorn, vad hör du just nu? Fredrik som diskar och Elina som fnissar åt gnönsakerna på bordet (hm).

6. När var du senast utomhus och vad gjorde du då? Jag och Elina var på stan och fikade med Lena och Mikaela.

7. Vad tittade du på innan du började svara på den här undersökningen? Öhhh, satt och blogg-surfade genom bloglovin.

8. Vad har du på dig? Jeans, randig tröja och randiga strumpor.

9. Drömde du något inatt? I så fall – vad? Jag har mycket drömmar om klänningar just nu. Håller på att sy om ett plagg.

10. När skrattade du senast? Sådär tokskrattade var nog i helgen när jag var full.

11. Vad finns på väggarna i rummet där du är nu? En affisch med Babylon 5. Haha, vi är så nördiga.

12. Har du sett något konstigt på sistone? Såg en bloggmamma på stan idag. Kändes konstigt att se en person som inte har en aning om vem jag är, men som jag har ganska bra koll på. Man kan ju inte riktigt hälsa.

13. Vad tycker du om den här utmaningen? Tror Fredrik är lite sur över att jag inte hjälper till med middagen, men annars är det ganska kul.

14. Vilken var den senaste film du såg? Någon kärleksfilm i fredags när jag hade egenkväll.
15. Om du blev multimiljonär, vad skulle du köpa? Bostad. Tveklöst.
16. Berätta något om dig själv som folk inte känner till. När jag var i yngre tonåren bakade jag och gömde kladdkakan i mitt rum. När mamma upptäckte det var hon övertygad om att jag hade ätstörningar och det hela blev ganska jobbigt. Egentligen var jag bara jävligt ego och vägrade dela med mig.
17. Om du kunde förändra EN sak i världen, utan att ta hänsyn till politik och skuldkänslor, vad skulle det vara? Det här är en massiv fråga.. Vet inte riktigt vilken nivå jag ska lägga det på. Nä, får nog passa på den här frågan faktiskt. Finns för mycket orättvisor i världen för att jag skulle vilja ha ansvaret att fixa EN sak.
18. Tycker du om att dansa? Jo vars.. fast det får räcka med smygdans hemmavid.
19. George Bush? Varför är George Bush intressant i det här sammanhanget??

20-21. Vad skulle dina barn heta, pojke resp. flicka? Vi var länge inne på David som pojknamn. Tjejen blev ju Elina efter mycket om och men.
22. Skulle du någonsin överväga att bo utomlands? Ja, men jag tror att det är mer osannolikt nu när vi har barn.
23. Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten? Nejmen, det här kan jag ju inte svara på. Jag hade blivit så chockad över pärleportens existens att jag nog inte hört guds ord ändå.

24. Vilka vill du ska svara på de här frågorna? Det får vara upp till de få som läser om de är intresserade att svara. Tog ändå 20 minuter att sitta här..

Jag läser en trevlig frukostblogg dagligen, där Camilla som skriver bloggen tar underbara bilder på sin frukost och driver en liten webshop där man kan köpa söta små saker.

Camilla arbetar också som bröllopsfotograf i såväl Göteborg som i Stockholm och har lagt en önskan till sina bloggläsare att länka till henne. Eftersom jag har några vänner som kommer gifta sig inom de närmsta åren så tänkte jag att ni i alla fall kan gå in och titta på hennes bilder. De är superfina; personliga och inspirerande.

http://camillasundberg.net

SGS pratade med Fredrik idag. Vi får dispens från studiekravet så att vi kan bo kvar. Skönt det. Hade verkligen inte klarat stressen att flytta just nu.

Med det sagt så hatar jag fortfarande hyreslägenhets-"kön" i Göteborg. Ska det vara så satans svårt att gå efter köplats?? Ur Stena fastigheters uthyrningspolicy:

• Intressenter måste ha fast inkomst och rimliga förutsättningar för att kunna betala hyran
• Antalet personer som skall bo i lägenheten skall vara rimligt i förhållande till lägenhetens storlek

Tillåt mig översätta:

• Vi vill att rika personer med bra jobb ska bo inne i centrum. Fattiglappar kan söka sig till stadens slumområden eller helst icke göra sig besvär att söka alls.
• Är ni bara två personer kan ni inte bo i den här 5-rummaren.. att ni är gravida med trillingar kan inte vi ta hänsyn till. Alternativt: Nej Britta 80 år, du får inte bo i en 3:a på 70 kvm för den är avsedd för minst två personer. Att du flyttar från din villa på 200 kvm och inte vill bo i en etta på 35 skiter väl vi i.

För i helsike, om min familj nu vill klämma in sig på 45 kvm för att det passar vår hyresnivå så ska vi väl få göra det? Eller om vi nu vill bo på 80 kvm och är beredda att leva på nudlar för att kunna bo så stort så borde det väl vara VÅRAT val, inte hyresvärdens??!

Har jag fel? Varför ska de bestämma att jag inte får bo inne i stan för att hyran enligt dem är för hög för vår familj? Jag kan utan problem få en studentlägenhet på 70 kvm för 9200 kr hos Chalmers studentbostäder (förutsatt att det finns en sådan ledig att hyra) vilket de tydligen förväntar sig att man som student kan betala för en 3:a.. Men jag bor hellre på Mölndalsvägen i en riktig hyreslägenhet på 80 kvm hos Stena fastigheter för 7300 kr/mån. Snälla hyresvärdar, förlita er på att folk söker lägenheter de vill ha - gå efter kötid och inte era egna föreställningar om vilka sorts hyresgäster ni vill ha.

Grr, nu blev det här ett sånt där bittert inlägg igen. Tråkigt att man ska behöva bli så upprörd.

Nytt brev från hyresvärden. Den här gången kan vi nog inte få dispens från studiekravet. Vilket innebär att vi är bostadslösa innan sommaren. Kul. Nåja, vi slipper i alla fall betala hyra - då har vi ju ett problem mindre. Frågan är bara vart vi ska ha våra möbler och var vi ska sova på nätterna framöver. Nåja, det är ju inte SGS problem.

Tror nog jag skiter i det här nu ärligt talat. Det är för jobbigt att studera. De vann, jag söker jobb på någon mindre ort och hyr en etta tillsammans med familjen. Grattis!

I många år hoppade jag från den ena till den andra, oftare än folk byter strumpor typ. Idag minns jag inte ens vad de alla hette.

När vi försökte bli gravida började jag intressera mig för en annan. Just då var det såklart ingen bra idé.. Min facination fortsatte och jag pratade om det hela med nära vänner. Vet att det var andra tjejer som också blev intresserade.

Hur som helst så blev jag ju gravid tillslut och vår vackra lilla Elina förgyllde tillvaron. Jag kunde inte riktigt släppa tanken på den andra, och innan Elina blev fyllde ett gjorde jag slag i saken. Nu har vi träffats regelbundet i snart ett år och jag är lika begeistrad nu som då.

Menskoppen, det är du och jag för alltid!

Jag kan se tillbaka på fotografier av mig själv och tänka: Såå stor var jag väl ändå inte? (Som jag tyckte vid tillfället) Ändå har jag alltid varit mycket medveten om min storlek.

Fram till högstadiet tillhörde jag de större tjejerna i klassen. Lång och kraftig. Under mitt sista år i högstadiet växte tjejerna om mig på höjden och jag gick ner ca 7 kilo i vikt och landade på storlek 36/38 (tröjor/byxor). Under första året i gymnasiet tappade jag ytterligare ett par kilo, låg på 58 kilo och drog 36 i kläder rakt över. Sedan gick det uppåt, och uppåt.. tror att jag vägde 63 ungefär när balklänningen satt som en smäck (strl 38). Ett år senare flyttade jag till Göteborg, flera omständigheter gjorde att jag åt ganska lite. Levde i princip på degistivekex och marmelad i ett par veckor. Detta i kombination med att jag slutat träna i och med flytten gjorde att såväl muskelmassa som fett försvann. Hade ingen våg då, men kom återigen i kläderna som jag hade under första året på gymnasiet, så jag gissar att jag vägde 59-60 kg. Började sedan äta normalt och började baka alltmer.

Sommaren -06 vägde jag ca 63 kg. Gick det kommande året upp en del och landade i omgångar på 65, 67 och sedan 70 kg. Låg kvar där läänge, ända till sensommaren -08 då jag minskade till 66 kg. Blev (äntligen) gravid och ökade därför till 82 kg.

Efter graviditeten tog det nio månader innan jag var tillbaka på 66 kg. Ökade igen och har legat på 69-70 kg sedan dess. Nu har jag börjat med LCHF-kosten igen och ligger på 66-67 kg.

Alla dessa siffror sitter inpräntade i huvudet på mig och det är uppenbart att jag är ganska så viktfixerad trots att jag inte egentligen är överviktig.

Jag har ett totalt sjukt förhållande till sötsaker och kastar långa blickar efter personer på stan som äter en snickers. Att bara äta ett par godisbitar eller en kanelbulle har jag inte möjlighet till. Jag kastar mig över godsakerna och äter tills det är slut. Sen mår jag dåligt, i sinnet alltså. Ibland kan jag till och med få en överdos av godis och blir helt yr, som om jag vore full.

Vad jag vill säga med den här texten är att jag VET att jag mår bättre av LCHF. Sötsuget är inte borta (kanske för att jag ändå underhåller det med frukt och lite mörk choklad) men magen är lugnare, sinnet är lugnare och jag är mätt och belåten mest hela tiden. Jag vet också att jag kommer trilla dit igen.. om jag lyckas gå ner ett par kilo till så "vet" jag hur jag ska göra för att tappa vikten och tycker då att jag kan unna mig muffins och dajm och grejer tills nästa gång jag blir fast beslutsam att gå ner igen. Det är en ond cirkel som jag nog aldrig kan bryta. Jag förstår helt enkelt inte mitt eget bästa, utan beroendet av kakor är för starkt.

Summan av kardemumman är att jag rekommenderar LCHF till alla andra monster därute. Det funkar ju, jag har lättare för att tukta impulsen att göra en chokladbollssmet än med kalorikoll eller VV eller något annat.

Nyligen var jag inne på adlibris hemsida för att beställa lite bra, vettiga böcker. Tyvärr ville hjärnan lite mer än plånboken - och jag var snabbt uppe i en "kundvagn" på dryga 500 kronor. Det håller inte. Jag och Fredrik har inte ens kunnat köpa kurslitteratur det senaste året. Nej, det var bara att ge upp.. men då kom jag på det! Det jag vill köpa är ju faktiskt INTE kurslitteratur, vilket innebär att böckerna med största sannolikhet går att låna på biblioteket. Tjoho, det är ju en helt underbar värld inne på bibblan. Och gratis! Gissa vem som är glad nu? Nästa vecka blir det ett besök!

Igår fyllde Fredrik år och det var lite folk här och firade honom. Naturligtvis kunde jag inte missa chansen att baka en tårta. Var tvungen att överkompensera eftersom det inte blev något bak till min egna födelsedag. Blev inte riktigt lika bra som tårtan jag gjorde när Christian fyllde år, men jag fick i alla fall tillfälle att testa en ny smakkombination.

Här gömde sig tårtan..

Receptet på bottnarna kommer från potatismjölsförpackningen. På internet (familjeliv.se alltså) kallas detta recept populärt för Monnies tårtbotten.

  Det är mycket ägg och socker i, så det smakar mer spettekaka än sockerkaka. Rekommenderas inte att använda detta recept till eftermiddagsfikat alltså, men perfekt till tårta!

  Fyllning 1: 100 gram mjölkchoklad och 100 gram lakritschoklad smält i ca 4 dl vispgrädde. Ställd i kyl över natt och vispad dagen efter. Här ovispad..

  Fyllning 2: Billig ananas på burk. Blandad med en aning vispad grädde för att fluffa till det lite.

  Tårtan fodrades med smörkräm och sedan täcktes den med MMF (Marshmallow fondant). Mycket godare än sugerpaste, men tyvärr inte vegetarisk. Däremot skönt för mig som nötallergiker att slippa tänka på att peta bort marsipantäcket.

  Färdiga resultatet! bilden är klickbar MMF:en blev för hård och sprack tyvärr i hörnen av tårtan, men bättre lycka nästa gång! Och det syns ju inte på den här bilden   Blev kanske 20 bitar eller något sånt. (Övre tårtan är 17x17 cm och den undre 23x23 cm)