Måndag, början på en ny vecka. I backen på väg till förskolan knäcktes framhjulet på barnvagnen. Hurra liksom. Det var bara att ställa skiten och börja vandra. Elina, som tjatat om att "gå själv" tyckte plötsligt att det var alldeles för jobbigt att gå och ville därför bli buren. Behöver jag säga att jag inte klarar av att bära henne när jag redan har typ 15 kilos extravikt att kånka på? Gnäll, gnäll från Elinas håll. När vi kommit nästan halvvägs fick hon för sig att gå iväg, åt ett helt annat håll. Klockan passerade 9, då Elina egentligen skulle varit på fsk. Tjat, tårar (från min sida) och hot om att gå hem igen fick henne till slut att fortsätta gå i rätt riktning. Flera gånger under vägen behövde vi stanna för att lillan skulle "vila". Promenaden som vanligtvis tar 25-30 min för mig tog idag 1 timme och en kvart!!! Jag var helt slut mentalt när vi var klara.

Har inte lyckats prestera någonting sedan dess heller, vilket är olyckligt eftersom jag har en skoluppgiftsinlämning på fredag.

Känns som jag ska bryta ihop när som helst. Ser inte direkt fram emot en hemmakväll tillsammans med Elina när Fredrik är på träningen. Måndagar brukar vara intensiva för Elinas del, så när hon kommer hem kommer känslorna fram och det blir mest bråk. Blir inte bättre om jag också är slutkörd.

Verkar åtminstone som om det kan fixa sig med framhjulet. Fredrik ringde runt och vi har chans att köpa ett bättre begagnat framhjul till ett rimligt pris.

Nu ska jag leta recept till kvällens middag. Försöka förbereda det mesta för att förebygga onödiga hungerskänslor.

 

Mathilda

8 oktober 2012 14:13

Ta hand om dig! <3

Emelie och familjen

9 oktober 2012 09:42

Tack, jag försöker :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

För andra natten i rad ligger jag vaken. Det fungerar inte för mig att vakna för att amma och sedan somna om. Blir istället att jag piggnar till och ligger och funderar i några timmar. Det i sig resulterar i att jag är extremt trött dagen därpå. Tråk...

2013 kommer gå till historien som ett extremt händelsefullt år. Bröllop, begravningar och sjukdomsbesked. Ännu finns det många månader kvar och det är med skräckblandad förtjusning jag funderar över vad hösten och vintern har att erbjuda. ...

Om några dagar blir Calle 4 månader. På lördag är det dags för namngivning, det ska verkligen bli trevligt att träffa släkten. Det känns dessutom lite som ett generalrep inför bröllopet. Mycket saker som ska fixas, och då är namngivningen ändå en lit...

Blir tokig på vikten! Det går helt vansinnigt långsamt neråt. Tränar åtminstone varannan dag och försöker hålla mig ifrån allt extra när det kommer till maten. Om det inte lossnar snart så kommer jag behöva räkna kalorier, skittråkigt men kanske nödv...

Tankarna har snurrat på ordentligt den senaste månaden. Jul- och nyårsfiranden har varit jättebra dock. Mina tankar har legat hos det jag lovade mig själv att inte glömma. Jag planerar att hålla det löftet. Det är nu precis ett år sedan vi råkade ut ...