Som 13-åring ingick jag en pakt med två vänner. Den innebar att vi skulle hjälpa varandra om någon av oss blev mamma innan 15-års ålder. Nu var det såklart ingen utav oss som blev förälder så tidigt, men det visar ändå att jag tidigt funderade på en framtid med barn. Jag har aldrig haft någon önskan om att "leka av mig" innan jag bildat familj.

Jag och Fredrik hade knappt hunnit bli ett par innan vi fick oss en skrämselattack då min mens var sen. De få dagarna då vi inte visste hur det stod till hann många tankar flyga genom huvudet. Skulle det här kunna vara ett förhållande som håller? Är jag redo att bli mamma nu? Är Fredrik redo att bli pappa nu? Skulle jag klara av att avbryta en graviditet bara för att det kanske inte passar in för tillfället? Som tur var behövde vi aldrig ta något avgörande beslut då, men tankarna fanns kvar. Ett drygt år senare slängde vi skydden. Jag jobbade då på studentkåren, vilket åtminstone skulle hjälpa mig komma ur grund-ersättningen från försäkringskassan den dag jag skulle få föräldrapenning.

Min mens har alltid varit oregelbunden, så tillslut fick jag nog och vände mig till gynekolog som skrev ut blödningsframkallande läkemedel, för att kickstarta igång en mer regelbunden ägglossning. Det fungerade inte, så till sommaren 2008 fick jag äntligen påbörja en ägglossningsstimulerande medicin. Sommaren passerade utan att det skedde något, och hösten med årsdagen av försöken skrämde mig. Medicinering, höstdepression och det ena misslyckandet efter det andra höll på att förstöra vårat förhållande. Då äntligen i oktober kom lyckobeskedet och de två strecken på stickan.

Varför berättar jag det här nu? Jo, jag försöker förklara vilken tur vi haft ändå. Många tar för givet att de ska kunna få barn och väntar alltför länge med att försöka.

Idag har jag fått beslut om studiemedel och insåg då att Elinas omkostnander troligtvis kommer betala sig själva. Vi får barnbidrag och bostadsbidrag (vilket Fredrik annars är för gammal för, men med ett barn i hemmet får man pengar!?) och nu får jag även tilläggsbidrag till studiemedlet.

Jag är glad att vi vågade bli föräldrar nu!