Som 13-åring ingick jag en pakt med två vänner. Den innebar att vi skulle hjälpa varandra om någon av oss blev mamma innan 15-års ålder. Nu var det såklart ingen utav oss som blev förälder så tidigt, men det visar ändå att jag tidigt funderade på en framtid med barn. Jag har aldrig haft någon önskan om att "leka av mig" innan jag bildat familj.

Jag och Fredrik hade knappt hunnit bli ett par innan vi fick oss en skrämselattack då min mens var sen. De få dagarna då vi inte visste hur det stod till hann många tankar flyga genom huvudet. Skulle det här kunna vara ett förhållande som håller? Är jag redo att bli mamma nu? Är Fredrik redo att bli pappa nu? Skulle jag klara av att avbryta en graviditet bara för att det kanske inte passar in för tillfället? Som tur var behövde vi aldrig ta något avgörande beslut då, men tankarna fanns kvar. Ett drygt år senare slängde vi skydden. Jag jobbade då på studentkåren, vilket åtminstone skulle hjälpa mig komma ur grund-ersättningen från försäkringskassan den dag jag skulle få föräldrapenning.

Min mens har alltid varit oregelbunden, så tillslut fick jag nog och vände mig till gynekolog som skrev ut blödningsframkallande läkemedel, för att kickstarta igång en mer regelbunden ägglossning. Det fungerade inte, så till sommaren 2008 fick jag äntligen påbörja en ägglossningsstimulerande medicin. Sommaren passerade utan att det skedde något, och hösten med årsdagen av försöken skrämde mig. Medicinering, höstdepression och det ena misslyckandet efter det andra höll på att förstöra vårat förhållande. Då äntligen i oktober kom lyckobeskedet och de två strecken på stickan.

Varför berättar jag det här nu? Jo, jag försöker förklara vilken tur vi haft ändå. Många tar för givet att de ska kunna få barn och väntar alltför länge med att försöka.

Idag har jag fått beslut om studiemedel och insåg då att Elinas omkostnander troligtvis kommer betala sig själva. Vi får barnbidrag och bostadsbidrag (vilket Fredrik annars är för gammal för, men med ett barn i hemmet får man pengar!?) och nu får jag även tilläggsbidrag till studiemedlet.

Jag är glad att vi vågade bli föräldrar nu!

 

jenny

26 augusti 2010 19:59

Hej, titta gärna in och tävla i min tävling som pågår i dagarna fyra - en varje dag http://jennyn.se/2010/august/tavling-i-samarbete-med-studio-nele.html

Kram Jenny

http://www.jennyn.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

För andra natten i rad ligger jag vaken. Det fungerar inte för mig att vakna för att amma och sedan somna om. Blir istället att jag piggnar till och ligger och funderar i några timmar. Det i sig resulterar i att jag är extremt trött dagen därpå. Tråk...

2013 kommer gå till historien som ett extremt händelsefullt år. Bröllop, begravningar och sjukdomsbesked. Ännu finns det många månader kvar och det är med skräckblandad förtjusning jag funderar över vad hösten och vintern har att erbjuda. ...

Om några dagar blir Calle 4 månader. På lördag är det dags för namngivning, det ska verkligen bli trevligt att träffa släkten. Det känns dessutom lite som ett generalrep inför bröllopet. Mycket saker som ska fixas, och då är namngivningen ändå en lit...

Blir tokig på vikten! Det går helt vansinnigt långsamt neråt. Tränar åtminstone varannan dag och försöker hålla mig ifrån allt extra när det kommer till maten. Om det inte lossnar snart så kommer jag behöva räkna kalorier, skittråkigt men kanske nödv...

Tankarna har snurrat på ordentligt den senaste månaden. Jul- och nyårsfiranden har varit jättebra dock. Mina tankar har legat hos det jag lovade mig själv att inte glömma. Jag planerar att hålla det löftet. Det är nu precis ett år sedan vi råkade ut ...