Nu har vi äntligen bestämt datum för Elinas namngivning, och snart blir det. Redan nästa lördag är det dags. Det blir öppet-hus i Haverdal, fast någon sorts ceremoni planerar vi ha på eftermiddagen runt 2-tiden. Detaljerna är inte riktigt klara ännu, men vi har ju några dagar till på oss att planera.

Idag är Elina riktigt gnällig, hon bara skriker hela tiden. En stund under melodikrysset var hon i alla fall glad och pratade en massa. Hon är nog trött, men istället för att sova så skriker hon.

I natt försökte jag lägga henne i spjälsängen när det var läggdags. Det föll inte i god jord. För att hämnas så var hon vaken i två timmar. Det slutade med att hon fick somna i vagninsatsen ändå. Hon är en bestämd liten tjej. Jag kan inte för mitt liv förstå vad hon fått sin envishet ifrån *harkel, harkel*. Ett tag låtsades hon att hon var hungrig istället för trött, så då sög hon intensivt på min överarm vilket resulterade i ordentliga sugmärken. (Därefter lät jag henne äta såklart, jag försöker ju inte beröva henne de kommunikationsmetoder hon har)

Vi lade henne på mage i soffan igår, så att hon skulle kunna träna sina nackmuskler (enligt BVC:s rekommendation). Döm om vår förvåning då hon lyfte såväl nacke som axlar. Det har hon bara gjort då hon legat lite i vinkel innan, men nu var underlaget helt platt. Vi var snabba fram med mobiltelefonerna så att vi kunde ta lite fotografier. Kameran hann vi inte hämta. Vi är så stolta över hennes framsteg. Man skulle kunna tro att hon är den första människan i världen som lyft nacken med tanke på hur vitt och brett vi talar om hennes utveckling, fast det är klart att man blir glad och nöjd när hon lärt sig något nytt.

 

Anna

5 september 2009 22:32

Hjälpes vad söt hon är!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

För andra natten i rad ligger jag vaken. Det fungerar inte för mig att vakna för att amma och sedan somna om. Blir istället att jag piggnar till och ligger och funderar i några timmar. Det i sig resulterar i att jag är extremt trött dagen därpå. Tråk...

2013 kommer gå till historien som ett extremt händelsefullt år. Bröllop, begravningar och sjukdomsbesked. Ännu finns det många månader kvar och det är med skräckblandad förtjusning jag funderar över vad hösten och vintern har att erbjuda. ...

Om några dagar blir Calle 4 månader. På lördag är det dags för namngivning, det ska verkligen bli trevligt att träffa släkten. Det känns dessutom lite som ett generalrep inför bröllopet. Mycket saker som ska fixas, och då är namngivningen ändå en lit...

Blir tokig på vikten! Det går helt vansinnigt långsamt neråt. Tränar åtminstone varannan dag och försöker hålla mig ifrån allt extra när det kommer till maten. Om det inte lossnar snart så kommer jag behöva räkna kalorier, skittråkigt men kanske nödv...

Tankarna har snurrat på ordentligt den senaste månaden. Jul- och nyårsfiranden har varit jättebra dock. Mina tankar har legat hos det jag lovade mig själv att inte glömma. Jag planerar att hålla det löftet. Det är nu precis ett år sedan vi råkade ut ...